Sjukdagpenning till arbetsgivaren

• Arbetsgivaren kan få sjukdagpenning från FPA om arbetstagarens arbetsoförmåga fortsätter efter självrisktiden och arbetsgivaren betalar lön för denna tid. Självrisktiden är i regel den dag man insjuknar och de följande 9 vardagarna.
   
• Det finns ingen lagenlig förpliktelse att betala ut lön efter självrisktiden, men det kan finnas en överenskommelse om löneutbetalning i kollektivavtalet eller i arbetsavtalet. Kontrollera i dessa avtal om sjukledigheten är avlönad.
   
• FPA bedömer arbetstagarens arbetsoförmåga utifrån ett läkarutlåtande. Sjukdagpenning beviljas inte enbart utifrån en diagnos.
   
• Om arbetstagarens sjukledighet infaller under hens semester betalas sjukdagpenningen till arbetstagaren.
   
• Sjukdagpenningens belopp baserar sig på arbetstagarens årsinkomst. Om arbetsoförmågan fortsätter efter perioden med lön ska arbetstagaren själv ansöka om dagpenning.
   
• FPA kan betala partiell sjukdagpenning om arbetstagaren arbetar deltid på grund av sjukdom. Syftet med partiell sjukdagpenning är att stödja arbetstagarens återgång till sitt heltidsarbete.

Självrisktiden börjar i allmänhet den dag då arbetsoförmågan började enligt läkarintyget.

Som begynnelsedag för självrisktiden kan också godkännas

• den dag då arbetstagaren själv uppgett att hen insjuknat, om arbetsgivaren tillåter frånvaro utifrån egen anmälan (t.ex. de 3 första frånvarodagarna)
• ett datum som fastställts i en utredning av arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården, om arbetstagaren av en godtagbar orsak inte har kunnat uppsöka en läkare då arbetsoförmågan började
• det datum som anges på ett intyg från en hälsovårdare, sjukskötare eller fysioterapeut, om sjukdomen inte har pågått längre än självrisktiden
• den dag då olycksfallet eller trafikskadan inträffade.

Semester inverkar inte på självrisktiden.

Om arbetstagarens sjukledighet infaller under hens semester, betalas sjukdagpenningen för semestertiden till arbetstagaren. Arbetsgivaren kan inte få sjukdagpenning för semestertiden, eftersom semesterlönen inte är lön för sjukdomstid.

Arbetstagaren kan ta ut semester under sjukledigheten om arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om det. 

En arbetstagare kan få lön för sjukdomstid av flera arbetsgivare. Då betalar FPA sjukdagpenning till arbetsgivarna i samma proportion som arbetsgivarna betalar lön till arbetstagaren.

En arbetstagare kan ha en anställning med arbets- eller tjänsteavtal och dessutom vara företagare eller lantbruksföretagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring. FPA fördelar då sjukdagpenningen på arbetsgivaren och arbetstagaren enligt förhållandet mellan FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten och den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren betalar.

Om en arbetstagares sjukfrånvaro beror på ett olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller en trafikskada ska ersättning sökas hos försäkringsbolaget.

FPA betalar sjukdagpenning till arbetsgivaren först efter försäkringsbolagets beslut. Arbetsgivaren kan lugnt invänta försäkringsbolagets beslut, eftersom ansökningstiden på 2 månader för sjukdagpenning börjar löpa från den dag då försäkringsbolaget har meddelat sitt beslut.

Om beslutet från försäkringsbolaget dröjer av en orsak som inte beror på arbetstagaren, kan arbetstagaren ansöka om sjukdagpenning från FPA. När FPA får ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget, betalar FPA ut arbetstagarens andel av sjukdagpenningen.

En arbetstagare som anställts från utlandet till Finland kan få sjukdagpenning om åtminstone någotdera av följande villkor uppfylls:

• Arbetstagarens lön är minst 800,02 euro per månad.
• FPA bedömer att arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland.

Läs mer om internationella situationer:
Flyttning till Finland (Privatpersoner)
Flyttning utomlands (Privatpersoner)

Arbetsgivaren ska skicka in läkarintyget till FPA endast om arbetstagaren eller hälso- och sjukvården ännu inte har gjort det. Om hälso- och sjukvården redan har förmedlat intyget till FPA finns det en anteckning om detta på läkarintyget.

Som bilaga till ansökan om sjukdagpenning behövs ett läkarintyg A, ett läkarutlåtande B eller ett läkarutlåtande BC. 

Utifrån ett A-intyg kan sjukdagpenning i regel beviljas för högst 60 vardagar. Därefter behövs läkarutlåtande B, läkarutlåtande BC eller en annan utredning om arbetsoförmågan. Ytterligare utredningar kan efterfrågas redan tidigare.

Läkarintyg som skrivits utomlands

Ett läkarintyg eller läkarutlåtande som skrivits utomlands kan godkännas om det av intyget eller utlåtandet framgår vilken sjukdom som orsakade arbetsoförmågan samt tiden för arbetsoförmågan. Av underskriften eller stämpeln ska det gå att sluta sig till att det är en läkare som skrivit intyget eller utlåtandet.

Kontrollera först i tjänsten Suomi.fi-fullmakter om du redan har fått fullmakten i fråga.

Om du inte har fullmakten kan du be om den i tjänsten Suomi.fi-fullmakter.

Begäran kan godkännas av en ansvarsperson inom din organisation. Eftersom Suomi.fi inte skickar någon avisering om att det finns en begäran som väntar på godkännande ska du informera fullmaktsgivaren om det.

En ansvarsperson inom företaget kan ge en fullmakt i Suomi.fi också utan separat begäran.

Om det är oklart vem som kan ge en fullmakt i den organisation som du representerar ska du ta upp saken inom din organisation. Fullmakten kan endast ges av en representant för företaget eller föreningen. Du kan inte ansöka om fullmakt hos FPA.

Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för tid med sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering varierar beroende på bransch och arbetsuppgifter. I allmänhet bygger arbetsgivarens skyldighet att betala lön för frånvarotiden på ett kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. I vissa fall ingår överenskommelser om detta också i villkoren för arbets-, tjänste- eller läroavtal.

Skyldigheten att betala lön kan också bero på om arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och på om arbetstagaren får månads- eller timlön. Huruvida arbetstagaren får lön för lediga dagar varierar också.

Om en arbetstagare arbetar deltid med timlön ska lönen för frånvarotiden anges per dag.

Gör en ny ansökan om de tidigare anmälda löneuppgifterna ändras eller om det finns ett fel i uppgifterna. Om den nya löneanmälan gör att fördelningen av dagpenningen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren måste ändras, meddelar FPA ett nytt dagpenningsbeslut i enlighet med anmälan antingen till arbetsgivaren eller till en aktör som arbetsgivaren befullmäktigat.

Spara blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y17r (pdf). Fyll i och skriv ut blanketten och skicka den per post till FPA på adressen Folkpensionsanstalten, PB 26, 00056 FPA.  

Innan arbetsgivaren kan ansöka om förmåner i inkomstregistret för första gången är det vanligt att arbetsgivaren måste göra ändringar i sitt löneprogram. Ändringarna gör det möjligt att överföra uppgifter från löneprogrammet till inkomstregistret.

På inkomstregistrets webbplats finns information om vilka uppgifter som ska finnas med i ansökningarna. Utöver de obligatoriska uppgifterna rekommenderar vi att man alltid också anger de frivilliga uppgifterna. Då behöver FPA inte separat be om kompletterande uppgifter och handläggningen av ansökan går snabbare.

När ansökan har avgjorts kan beslutet läsas i Dagpennings- och ersättningstjänsten för arbetsgivare.

Se även:
Tips om hur man ansöker om förmåner i inkomstregistret

Om arbetstagaren ännu inte kan återgå till sitt heltidsarbete kan man på arbetsplatsen avtala om deltidsarbete. FPA kan betala partiell sjukdagpenning under tiden med deltidsarbete. För deltidsarbete krävs en rekommendation av en läkare.

När arbetstagaren återhämtar sig från sin sjukdom kan hen få hjälp av rehabilitering. FPA, företagshälsovården och välfärdsområdena ordnar rehabilitering som stöder arbetsförmågan. FPA kan betala rehabiliteringspenning för tiden med rehabilitering.

På arbetsplatsen kan man också komma överens om att anpassa arbetsuppgifterna för den tid som behövs. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan till exempel komma överens om lättare arbetsuppgifter, distansarbete eller något annat, ersättande arbete. 

Sjukdagpenning kan i regel betalas ut i ungefär ett års tid. Om arbetstagaren alltjämt är sjuk efter detta kan hen ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension.

Medan arbetstagaren får rehabiliteringsstöd, det vill säga tidsbegränsad sjukpension, deltar hen i vård och rehabilitering.

Om arbetstagarens arbetsförmåga inte återställs eller förbättras under vården eller rehabiliteringen, kan hen ha rätt till sjukpension.

Rehabiliteringsstöd och sjukpension kan betalas antingen av en arbetspensionsanstalt, av FPA eller av båda. Sjukpension som betalas av en arbetspensionsanstalt kallas invalidpension. 

Rehabiliteringsstöd och sjukpension (Privatpersoner).

Om arbetstagaren på grund av sjukdom inte kan arbeta på heltid, kan hen ansöka om delinvalidpension från sin arbetspensionsanstalt. Delinvalidpension för viss tid kallas partiellt rehabiliteringsstöd. För att arbetstagaren ska kunna få det måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år.