Sjukdagpenning

Du kan få sjukdagpenning om du på grund av sjukdom inte kan utföra ditt arbete. Du kan också få sjukdagpenning om du har två eller fler jobb och du på grund av sjukdom måste bli borta bara från en del av dina jobb.

Arbetsgivaren ansöker i allmänhet om sjukdagpenning för din räkning, om arbetsgivaren betalar lön under sjukfrånvaron. Då betalar FPA ut sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Om det är flera arbetsgivare som betalar lön för sjukdomstiden, delas dagpenningen mellan arbetsgivarna i proportion till de utbetalda lönerna.

Om din sjukfrånvaro fortsätter efter att lönebetalningen upphört eller om din arbetsgivare inte betalar lön under sjukfrånvaron, betalar FPA sjukdagpenningen till dig. Om den lön som arbetsgivaren betalar under sjukdomstiden är lägre än sjukdagpenningen, betalar FPA skillnaden till dig.

I kollektivavtalet för respektive bransch fastställs för vilken tid lön för sjukdomstid betalas. Om du behöver mer information om lönebetalningen under din sjukdomstid ska du kontakta den person som sköter löneärenden på din arbetsplats.

Om du är sjukledig under din semester betalar FPA sjukdagpenningen till dig även om du får lön för semestertiden.

Företagare

Du kan få sjukdagpenning som företagare. Du kan få sjukdagpenning även om din arbetsinkomst är så liten att du inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring.

Om du har en gällande FöPL-försäkring när arbetsoförmågan börjar, kan du ha rätt till FöPL-dagpenning för sjukdagpenningens självrisktid.

Om du har en gällande LFöPL-försäkring när arbetsoförmågan börjar, kan du ha rätt till sjukdagpenning från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) för sjukdagpenningens självrisktid. Vi förmedlar ansökan om LPA-sjukdagpenning för din räkning till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (mela.fi).

Om du har båda försäkringarna kan du få både FöPL-dagpenning och LPA-sjukdagpenning.

Stipendiater

Som stipendiat kan du få sjukdagpenning om du på grund av sjukdom inte kan utföra det arbete för vilket du har fått stipendium.

Om du har en gällande LFöPL-försäkring när arbetsoförmågan börjar, kan du ha rätt till sjukdagpenning från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) för sjukdagpenningens självrisktid. Vi förmedlar ansökan om LPA-sjukdagpenning till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för din räkning.

Du kan få sjukdagpenning om du blir sjuk medan du är arbetslös arbetssökande. Du kan få arbetslöshetsförmån för sjukdagpenningens självrisktid.

Om du ansöker om sjukdagpenning ska du hålla din jobbsökning i kraft hos sysselsättningstjänsterna. Då förlorar du inte din arbetslöshetsförmån.

När ansökan om sjukdagpenning handläggs bedömer FPA din arbetsförmåga i förhållande till det arbete som du hade före arbetslösheten eller därmed nära jämförbart arbete. Om du har varit arbetslös länge, kan din arbetsförmåga även bedömas i förhållande till annat arbete för vilket du har utbildning eller av vilket du har erfarenhet.

Sjukdagpenningsdagarna inverkar inte på den maximitid på 400 dagar som gäller för inkomstrelaterad dagpenning.

Du kan få sjukdagpenning om du insjuknar under dina studier.

Om du beviljas sjukdagpenning för högst 17 dagar under en kalendermånad, kvarstår din rätt till studiestöd. Då dras studiepenningen av från sjukdagpenningen. Ditt studiestöd dras in från ingången av den månad då du får sjukdagpenning för minst 18 dagar.

Om du beviljas sjukdagpenning under din studietid och ditt studiestöd dras in, kan du inte få studiestödets bostadstillägg. I så fall kan du ändå ansöka om allmänt bostadsbidrag. När din sjukdagpenning upphör ska du ansöka om studiestöd och bostadstillägg på nytt. 

En kortvarig sjukdom och färre studieprestationer är inget hinder för att få studiestöd. Du kan studera i liten skala även om du får sjukdagpenning. 

Läs mer om att bli sjuk under gymnasiestudier eller yrkesutbildning.

Läs mer om att bli sjuk under högskolestudier.

Arbete vid sidan av studierna

Om du arbetar vid sidan av studierna och du får lön för sjukdomstiden, betalas sjukdagpenningen till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönebeloppet för sjukdomstiden. Om sjukdagpenningen i sin helhet betalas till arbetsgivaren är detta inget hinder för att du ska få studiestöd, även om utbetalningen av sjukdagpenningen skulle fortgå 18 dagar eller längre.

Du kan få sjukdagpenning om du insjuknar under familjeledighet eller vårdledighet. När ansökan om sjukdagpenning handläggs bedömer FPA din arbetsförmåga i förhållande till det arbete från vilket du blev ledig. Om du arbetar under ledigheten i något annat arbete, bedömer FPA din arbetsförmåga i förhållande till det här arbetet.

Om du är vårdledig bedöms din arbetsförmåga i förhållande till skötsel av det egna hushållet och vård av barn.

Om den förälder som fött barnet insjuknar under graviditetspenningsperioden så att hon inte kan sköta barnet, kan den andra föräldern stanna hemma för att sköta barnet och använda föräldrapenningsdagar. Den förälder som fött barnet kan i det här fallet få sjukdagpenning från FPA.

Om du får sjukdagpenning kan du inte få graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för samma tid.

Din rätt till barnavårdsstöd kan påverkas av hur länge du är arbetsoförmögen och huruvida du får sjukdagpenning. Sjukdomen kan också inverka på din rätt till partiell vårdpenning. Om du får barnavårdsstöd och insjuknar, ska du ringa FPA. FPA utreder om dina förmåner påverkas av att du insjuknat.

Sjukdagpenning är inkomst som inverkar på stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn. Sjukdagpenningen kan minska beloppet av det inkomstrelaterade vårdtillägget.

Du kan få stöd från FPA, om ditt barn insjuknar och du stannar hemma för att vårda barnet.

Om du är under 68 år, har pension och arbetar under tiden med pension kan du ha rätt till sjukdagpenning.

Värnpliktiga

Du kan inte få sjukdagpenning under den tid då du fullgör din värnplikt.

Alterneringslediga

Du kan få sjukdagpenning om du insjuknar under alterneringsledigheten. När ansökan om sjukdagpenning handläggs bedömer FPA din arbetsförmåga i förhållande till det arbete från vilket du blev ledig. Om du arbetar under ledigheten i något annat arbete, bedömer FPA din arbetsförmåga i förhållande till det här arbetet.

Närståendevårdare och familjevårdare

Du kan få sjukdagpenning om du är närståendevårdare eller familjevårdare och blir sjuk. När ansökan om sjukdagpenning handläggs bedömer FPA din arbetsförmåga i förhållande till det vårdarbete som du utför.

Personer som sköter det egna hushållet

Du kan få sjukdagpenning även om du inte arbetar, är företagare, studerar eller är arbetslös arbetssökande och inte heller de andra situationer som nämnts tidigare motsvarar din situation. Om din arbetsförmåga inte kan bedömas i förhållande till någonting annat, bedömer FPA arbetsförmågan i förhållande till skötseln av eget hushåll.

Från utlandet till Finland

Om du flyttar till Finland, beror din rätt till sjukdagpenning på huruvida flyttningen är stadigvarande eller på ditt arbete i Finland och på orsaken till att du kommer till Finland.

Om du får sjukdagpenning från ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz, betalar utreselandet förmodligen förmånen till slutet av utbetalningsperioden även om du flyttar till Finland.

Från Finland till utlandet

Flyttning utomlands kan inverka på din rätt till sjukdagpenning. FPA bedömer din rätt till sjukdagpenning utifrån hur länge du vistas utomlands, till vilket land du flyttar och orsaken till att du åker utomlands.

Om du har beviljats sjukdagpenning och du flyttar till ett annat EU- eller EES-land eller till Schweiz under sjukdagpenningsperioden, fortsätter utbetalningen av dagpenningen från Finland trots flyttningen. Sjukdagpenningen betalas till dig för den tid för vilken den har beviljats. 

Om du under sjukdagpenningsperioden flyttar från Finland till något annat land än ett EU- eller EES-land eller Schweiz och du inte längre har rätt till FPA-förmåner, avbryts utbetalningen av sjukdagpenningen vid flyttningstidpunkten. Om du flyttar från Finland redan innan sjukdagpenningsperioden börjar och du inte längre har rätt till FPA-förmåner, får du inte alls sjukdagpenning.

Från sjukdagpenningen avdras förmåner och ersättningar som betalas för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga när de betalas av följande orsaker:

• olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller trafikskada
• olycksfall eller tjänstgöringsrelaterad sjukdom i militärtjänst eller krishanteringsuppdrag

Om din arbetsoförmåga beror på en orsak som nämns ovan, ska du alltid först ansöka om ersättning för förlorad inkomst hos försäkringsbolaget. Om det är fråga om ett olycksfall eller en tjänstgöringsrelaterad sjukdom under militärtjänsten eller i krishanteringsuppdrag, ska du söka ersättning från Statskontoret.

Om behandlingen av din ansökan dröjer hos försäkringsbolaget kan du ansöka om sjukdagpenning hos FPA. Du måste begära ett dröjsmålsintyg för FPA från försäkringsbolaget så att FPA kan behandla din ansökan om sjukdagpenning.

Delinvalidpension

• Inverkar på vissa villkor på sjukdagpenningens belopp.
• Pensionen dras i vissa situationer av från sjukdagpenningen. Det här är beror på när pensionen har börjat och om den betalas för samma tid som sjukdagpenningen.

Ålderspension, förtida ålderspension, deltidspension, arbetslivspension eller garantipension

• I regel inte rätt till sjukdagpenning.
• Du kan ändå ha rätt till sjukdagpenning om du är under 68 år och under tiden i pension har arbetat omedelbart före arbetsoförmågan inträdde. Då fastställs dagpenningen utifrån årsinkomsten under pensionstiden.

Full invalidpension

• I regel inte rätt till sjukdagpenning.
• Du kan ändå ha rätt till sjukdagpenning om du är under 68 år och under tiden i pension har arbetat omedelbart innan arbetsoförmågan inträdde eller om sjukpension har beviljats på grundval av att du är blind eller rörelsehindrad. Då fastställs dagpenningen utifrån årsinkomsten under pensionstiden.
• Om sjukpension har beviljats på grundval av att du är blind eller rörelsehindrad, inverkar sjukpensionens belopp inte på sjukdagpenningens belopp.

Partiell förtida ålderspension

• Påverkar inte beviljandet av sjukdagpenning eller dess belopp.

Rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning, prövningsbaserat rehabiliteringsunderstöd

• Inte rätt till sjukdagpenning.

Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden från försäkringsbolaget

• Inte rätt till sjukdagpenning (gäller endast ersättningar på grundval av lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i militärtjänst).

Föräldradagpenningar

• Betalas inte samtidigt som sjukdagpenning. Föräldradagpenningarna omfattar föräldrapenningar, graviditetspenning och särskild graviditetspenning.

Arbetslöshetsförmåner

• Betalas inte samtidigt som sjukdagpenning. Du kan få arbetslöshetsförmån för sjukdagpenningens självrisktid.

Studiestöd

• Studiestödet dras av från sjukdagpenningen tills du får sjukdagpenning för mer än 18 dagar per kalendermånad. Studiestödet dras in när antalet studiedagar är mindre än 18 under en kalendermånad.

Arbetsgivaren anmäler din sjukfrånvaro till företagshälsovården när frånvaron har varat i 30 dagar.

Det lönar sig att hålla kontakt med arbetsplatsen också under en längre tids sjukfrånvaro. Kom överens om detta med din arbetsgivare. Fundera också vilka åtgärder som kunde vidtas på arbetsplatsen för att stödja din arbetsförmåga och diskutera möjligheterna med arbetsgivaren. Då går det smidigt att genomföra olika arrangemang som underlättar en återgång till arbetet, t.ex. ändrade arbetstider eller arbetsuppgifter.

Diskutera återgången till arbetet också med företagshälsovården. Arbetsgivaren och företagshälsovården gör tillsammans med dig upp en plan för återgången till arbetet.

FPA utreder ditt behov av rehabilitering i samband med att ansökan om sjukdagpenning handläggs senast när du har fått sjukdagpenning i 60 vardagar. Du får då också ett brev från FPA där vi berättar om olika rehabiliteringsalternativ och vem som ordnar rehabilitering.

Om sjukdomen blir långvarig behöver du ett utlåtande från företagsläkaren om dina möjligheter att fortsätta arbeta. Företagsläkaren bedömer din återstående arbetsförmåga. Arbetsgivaren och företagshälsovården utreder tillsammans med dig möjligheterna att fortsätta arbeta.

Företagshälsovården ska lämna in utlåtandet till FPA senast när du har fått sjukdagpenning i 90 vardagar. Om företagshälsovården inte har lämnat in utlåtandet till FPA, kan du lämna in det själv. Utbetalningen av sjukdagpenningen kan avbrytas om utlåtandet inte lämnas in till FPA.

Om du inte är löntagare, behöver du inte lämna in ett utlåtande från företagshälsovården.

FPA utreder vid behov ditt behov av rehabilitering i samband med att ansökan om sjukdagpenning handläggs efter 150 och 230 sjukdagpenningsdagar.

När du har fått sjukdagpenning i 150 vardagar får du ett brev från FPA som förutom information om rehabiliteringsmöjligheterna även innehåller information om att söka sjukpension.

Vid behov kan företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet efter att sjukdagpenning har betalats i 150 och 230 vardagar. Om ett utlåtande från företagshälsovården har gjorts upp, ska företagshälsovården skicka utlåtandet till FPA. Om företagshälsovården inte har lämnat in utlåtandet till FPA, kan du lämna in det själv. Om utlåtandet saknas hindrar det dock inte fortsatt utbetalning av dagpenningen.

Partiell sjukdagpenning

Om du är löntagare eller företagare kan du arbeta deltid och få partiell sjukdagpenning i högst 150 vardagar.

Rehabilitering som ordnas av FPA

Du kan ansöka om rehabilitering även om FPA eller företagshälsovården inte skulle ha föreslagit det. Om du upplever att du behöver rehabilitering ska du först söka dig till en företagsläkare eller din egen läkare. När du har fått ett utlåtande från läkaren som rekommenderar rehabilitering kan du ansöka om rehabilitering hos FPA.

FPA ordnar

• yrkesinriktad rehabilitering
• yrkesinriktad rehabilitering för unga
• medicinsk rehabilitering enligt prövning, till vilken hör
  • rehabilitering i grupp
  • multiprofessionell individuell rehabilitering
  • neuropsykologisk rehabilitering enligt prövning
• rehabiliterande psykoterapi
• krävande medicinsk rehabilitering.

Under rehabiliteringstiden kan du få rehabiliteringspenning.

Arbetspensionsanstalter

Arbetspensionsanstalterna kan ordna yrkesinriktad rehabilitering, såsom tjänster som stöder arbetsförmågan samt omskolning för personer som redan varit en längre tid i arbetslivet (ungefär 5 år).

Arbetspensionsanstalterna betalar också delinvalidpension, rehabiliteringsstöd och invalidpension.

Försäkringsbolag

Försäkringsbolagen ersätter kostnaderna för rehabiliteringen om rehabiliteringsbehovet har orsakats av ett olycksfall i arbetet, en yrkessjukdom eller en trafikskada.

Kommunernas sysselsättningstjänster

Kommunernas sysselsättningstjänster svarar för sysselsättningsfrämjande service och yrkesvägledning för arbetslösa arbetssökande samt för sysselsättningsfrämjande utbildning.

• Läkarintyg A, läkarutlåtande B eller läkarutlåtande BC. I regel kan du få sjukdagpenning med läkarintyg A i högst 60 vardagar. Efter det behöver du ett läkarutlåtande B eller BC eller en annan utredning om din arbetsoförmåga. Ytterligare utredningar kan efterfrågas redan tidigare.
• Om du varit med om ett olycksfall, varit med i en bilolycka eller du har en yrkessjukdom kan du meddela uppgifterna via e-tjänsten MittFPA eller till din ansökan bifoga blanketten Utredning om olycksfall SV 143r (pdf). 
  • När det är fråga om arbetsolycka, trafikskada eller yrkessjukdom behöver vi som bilaga till ansökan också försäkringsbolagets beslut eller ett dröjsmålsintyg.

Arbetstagare

Om du har fler än ett arbete behöver vi uppgifter om alla dina arbeten och arbetsuppgifter. Ange i ansökan från vilket arbete eller vilka arbeten du har varit frånvarande på grund av din sjukdom och vilket arbete du har kunnat fortsätta med.

Som bilaga till ansökan behövs ett utlåtande från företagshälsovården om möjligheterna att fortsätta i arbetet senast när du har fått sjukdagpenning i 90 vardagar. Om företagshälsovården inte har lämnat in utlåtandet till FPA, kan du själv lämna in det i MittFPA eller per post.

FPA ber dig vid behov om ytterligare uppgifter eller att du ska lämna in en egen ansökan. I MittFPA ser du de uppgifter som arbetsgivaren lämnat in till FPA. Du får ett skriftligt beslut också om en ansökan som arbetsgivaren lämnat in.

Arbetslösa

Ange i ansökan från vilket arbete du har blivit arbetslös och hurdant arbete du söker. Ange i ansökan samma branscher och arbeten som du har angett i din jobbsökningsplan hos sysselsättningstjänsterna eller AN-tjänster.

Skicka läkarintyget över din arbetsoförmåga till FPA och meddela sysselsättningstjänsterna i din hemkommun att du insjuknat. Ange sjukdagarna också i anmälan om arbetslöshetstid. Lämna in anmälningar om arbetslöshetstid ända tills du får ett beslut om sjukdagpenningen.

Företagare och stipendiater

Om du är företagare och du har en FöPL- eller LFöPL-försäkring, ska du i ansökan ange uppgift om huruvida du ansöker om FöPL-dagpenning eller LPA-sjukdagpenning för sjukdagpenningens självrisktid. Vi förmedlar ansökan om LPA-sjukdagpenning till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för din räkning.

Om du är stipendiat, ska du i ansökan ange uppgift om den som betalar stipendiet och en beskrivning av det arbete som du utför med stöd av stipendiet. Beskriv på vilket sätt sjukdomen hindrar dig från att utföra ditt arbete.

Alterneringslediga, familjelediga och vårdlediga

Ange i ansökan från vilket arbete du har blivit ledig och innehållet i ditt arbete. Om du under ledigheten arbetar i något annat arbete, ska du i ansökan ange innehållet i det arbetet.

Om du är vårdledig, ska du i ansökan ange hur skötseln av hushållet och vården av barnen har ordnats under din sjukdomstid.

Närståendevårdare och familjevårdare

Ange i ansökan vilka arbetsuppgifter du har och hur vården för den person du vårdar har ordnats under din sjukdomstid.

Skötsel av det egna hushållet

Om du sköter ditt eget hushåll ska du i ansökan ange hurdana uppgifter som ingår i det och hur din sjukdom hindrar dig från att sköta hushållet.

Gör så här om du inte kan använda MittFPA:

1. Ansök om sjukdagpenning med blanketten Ansökan om sjukdagpenning SV 8r (pdf).
2. Spara den tomma blanketten på din enhet. Fyll inte i blanketten direkt i webbläsaren, eftersom en del av uppgifterna kanske inte sparas.
3. Fyll i blanketten och skriv ut den. Underteckna blanketten.
4. Skicka blanketten med bilagor till Folkpensionsanstalten, PB 10, 00056 FPA.

Ansök om sjukdagpenning inom 2 månader från den dag då arbetsoförmågan började.

Ingen ny ansökan behövs om din arbetsoförmåga fortsätter inom 30 kalenderdagar från det att den föregående sjukdagpenningsperioden slutade. Som ansökan om fortsatt utbetalning räcker det att du skickar ett läkarintyg eller läkarutlåtande som en bilaga i MittFPA. 

Ansök om fortsatt sjukdagpenning inom 2 månader från den dag då arbetsoförmågan fortsatte.

Du ska meddela FPA om det sker sådana förändringar i dina förhållanden som kan inverka på din rätt att få sjukdagpenning eller på beloppet av sjukdagpenningen.

Meddela FPA om

• du börjar arbeta under sjukdagpenningsperioden
• du flyttar utomlands
• du är studerande och börjar studera på heltid
• din FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst ändras och förändringen hänför sig till tiden före sjukdagpenningsperioden.

När du meddelar om förändringar får du förmånen till rätt belopp och går inte miste om en förmån som du har rätt till.

Om du inte meddelar oss om förändringar kan det hända att en förmån betalas till dig utan grund. I så fall måste förmånen återkrävas senare.

Kontrollera också hur en förändring i din livssituation inverkar på andra förmåner från FPA.