När en arbetstagare behöver stöd för arbetsförmågan
- Tidigt stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen
På arbetsplatsen kan man stödja en arbetstagare att stanna kvar i arbetet genom att erbjuda hen möjlighet till distansarbete, förkortad arbetstid, lättare arbete eller ersättande arbete. - Rehabilitering som stöd för arbetsförmågan
FPA, företagshälsovården och välfärdsområdena ordnar rehabilitering som stöder arbetsförmågan. Om arbetsgivaren betalar lön för rehabiliteringstiden, betalar FPA rehabiliteringspenning till arbetsgivaren.
Läs om rehabiliteringsalternativ och rehabiliteringspenning. - Deltidsarbete med partiell sjukdagpenning
Om en arbetstagare på grund av sin sjukdom inte kan utföra sitt heltidsarbete kan hen på rekommendation av en läkare komma överens med sin arbetsgivare om att arbeta deltid. För tiden med deltidsarbete kan FPA betala partiell sjukdagpenning till arbetsgivaren eller arbetstagaren.
Läs om partiell sjukdagpenning. - Återgång till arbetet efter en lång sjukledighet
En lyckad återgång till arbetet kräver planmässighet och samarbete mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården.
Läs om hur en arbetstagare kan stödjas att återgå till arbetet och fortsätta arbeta (Arbetshälsoinstitutet, på finska).
En arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt i minst ett års tid och som inte kan arbeta på heltid kan ansöka om delinvalidpension hos sin arbetspensionsanstalt (arbetspension.fi).
Om en arbetstagares arbetsoförmåga blir långvarig kan arbetsgivaren, företagshälsovården, FPA eller arbetspensionsanstalten stödja arbetsförmågan.
Det är viktigt att i ett tillräckligt tidigt skede vidta åtgärder som stöder arbetsförmågan. Om arbetsoförmågan blir långvarig ska arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården tillsammans utreda vilka stödåtgärder som behövs för att arbetstagaren ska kunna återvända till arbetet.
Om arbetstagaren är arbetsoförmögen kan FPA betala sjukdagpenning. Sjukdagpenning kan i regel betalas ut i högst ungefär ett års tid. Sjukdagpenningen kan betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren betalar lön för tiden med sjukfrånvaro. Om arbetsoförmågan fortsätter efter perioden med betald sjukfrånvaro kan arbetstagaren ansöka om sjukdagpenning till sig själv.
Under en sjukdagpenningsperiod finns det flera kontrolltidpunkter:
- Arbetsgivaren ska anmäla sjukfrånvaro till företagshälsovården när sjukfrånvaron överstiger sammanlagt 30 dagar. Det är viktigt att i ett tillräckligt tidigt skede vidta åtgärder som stöder arbetsförmågan.
- FPA utreder arbetstagarens rehabiliteringsbehov senast då sjukdagpenning har betalats ut för 60 dagar. FPA skickar ett brev till arbetstagaren med information om olika rehabiliteringsalternativ och vem som ordnar rehabilitering.
- Om sjukdagpenning har betalats ut för 90 dagar måste arbetstagaren till FPA lämna in ett utlåtande av företagshälsovården om den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta arbeta. Vid behov ska ett utlåtande om möjligheterna att fortsätta arbeta också upprättas innan sjukdagpenning har betalats ut för 150 eller 230 dagar.
Om arbetstagaren redan har fått sjukdagpenning för maximitiden men sjukdomen fortsätter, kan hen ha rätt till sjukpension för viss tid, dvs. rehabiliteringsstöd, eller till permanent sjukpension (sidorna för privatpersoner). Rehabiliteringsstöd och sjukpension kan betalas antingen av en arbetspensionsanstalt eller av FPA eller av båda. Sjukpension som betalas av en arbetspensionsanstalt kallas invalidpension.