Vanliga frågor om ersättning av företagshälsovård

Arbetsgivare kan ansöka om kostnadsersättning för företagshälsovård med en ansökan i e-tjänsten för ersättningar för företagshälsovård (sidorna för Arbetsgivare) eller med en pappersblankett. Läs anvisningarna:

• Ifyllningsanvisningar för blanketten Arbetsgivares ansökan (Samarbetspartner)
• Så här söker du ersättning för kostnader för företagshälsovård (Arbetsgivare)

När du gör ansökan i e-tjänsten kan du ta hjälp av anvisningen Työnantaja, näin haet työterveyshuollon korvaukset verkossa (på finska). I anvisningen får du veta hur uppgifterna från pappersblanketten kan överföras till ansökan i e-tjänsten. Du får anvisningen genom att skicka e-post till adressen tyoterveyshuolto@kela.fi.

Om arbetsgivaren har flera verksamhetsställen kan arbetsgivarorganisationen definiera en fullmakt för den som gör ansökningar om ersättning för företagshälsovård. Fullmakten kan gälla för ett visst verksamhetsställe eller för ansökningar som gäller hela organisationen.

Fullmaktens omfattning beror på om arbetsgivaren söker ersättning för kostnaderna för alla verksamhetsställen med en gemensam ansökan eller per verksamhetsställe.

I tjänsten Suomi.fi-fullmakter på sidan Fullmaktsärenden väljer man fullmakten ”Behandla arbetsgivarens ersättningsansökan för företagshälsovård” eller ”Skicka arbetsgivarens ersättningsansökan för företagshälsovård”.

Om arbetsgivaren söker ersättning per verksamhetsställe, avgränsas fullmakten genom en specifikation. Specifikationen definieras på sidan ”Fullmaktsspecifikation”. Som identifierare för ett verksamhetsställe kan man endast använda ett nummer. Organisationen bestämmer själv vilket nummer som motsvarar vilket verksamhetsställe.

Om arbetsgivaren söker ersättning för kostnaderna för alla sina verksamhetsställen med en enda ansökan, ska fullmakten inte avgränsas och någon specifikation för fullmakten tas inte i bruk.

Producenten av företagshälsovårdstjänster och arbetsgivaren utarbetar tillsammans en verksamhetsplan för företagshälsovården.

I regel görs verksamhetsplanen upp för flera år i taget. Den period man planerar omfattar i allmänhet 3–5 år. En ny plan ska göras upp och godkännas innan den föregående perioden för verksamhetsplanen har löpt ut.

Verksamhetsplanen kan inte göras upp retroaktivt för att gälla en räkenskapsperiod som redan är slut, dvs. en period för vilken ersättningar har sökts. För att kostnaderna för företagshälsovården ska ersättas kräver FPA att det funnits en gällande verksamhetsplan under räkenskapsperioden.

Arbetsgivaren och serviceproducenten kan förlänga giltighetstiden för verksamhetsplanen för företagshälsovården då den planerade perioden närmar sig sitt slut. De ska då komma överens om hur länge planen ännu ska gälla. Man måste skriftligt komma överens om att förlänga perioden för verksamhetsplanen.

Läs mer Anordnande av företagshälsovård (tyosuojelu.fi)

Också utländska arbetsgivare måste ordna företagshälsovård för sina anställda då arbetet utförs i Finland.

En utländsk arbetsgivare får ersättning för företagshälsovårdskostnader från FPA om arbetsgivaren betalar både arbetsgivares och arbetstagares sjukförsäkringsavgifter till Finland utgående från lönerna för de arbetstagare som arbetar i Finland.

Arbetsgivaren har då i allmänhet ett FO-nummer och ett verksamhetsställe i Finland och är införd i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister.

Läs mer Sjukförsäkringsavgifter (Arbetstagare)

Man får ersättning för företagshälsovård som ordnats för utländska arbetstagare om arbetstagarna har ett arbetsavtalsförhållande med arbetsgivaren och arbetsgivaren betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter till Finland utgående från arbetstagarnas lön.

Företagshälsovården kan rekommendera förändringsutbildning som främjar personalens välmående. Det är ändå inte sådan företagshälsovård som avses i lagen om företagshälsovård, så FPA kan inte betala ersättning för utbildningen. Ersättning betalas inte heller för förlikning på arbetsplatsen, handledning i arbetet eller motsvarande.

Endast sådan handledning och rådgivning som en yrkesutbildad person inom företagshälsovården anser vara nödvändig och där den centrala frågan är sambandet mellan arbete och hälsa berättigar till ersättning.

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Därför måste arbetsgivaren stå för alla kostnader som har att göra med arbetarskydd, såsom bedömning av riskerna på arbetsplatsen.

Företagshälsovården kan ändå rekommendera arbetsgivaren att utföra en riskbedömning eller andra åtgärder och kan också stå till tjänst med sakkunniga då man behandlar resultaten av bedömningen. Företagshälsovården kan också utnyttja resultaten av riskbedömningen då man utför arbetsplatsutredningar och bedömer hur arbetet påverkar hälsan och arbetsförmågan.

Vid mindre företag kan företagshälsovården utföra en arbetsplatsutredning parallellt med en riskbedömning av arbetsplatsen (den sk. PIRA-modellen). Inte heller då berättigar kostnaderna för riskbedömningen till ersättning.

Arbetsgivare och företagare kan få ersättning för första hjälpen-utrustning och första hjälpen-utbildning som en del av den förebyggande företagshälsovården (ersättningsklass I). För ersättning krävs att

• det i en arbetsplatsutredning (grundläggande utredning) som gjorts av en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har gjorts en bedömning av risken för olycksfall, och utifrån den också en bedömning av behovet av första hjälpen-utbildning och första hjälpen-utrustning
• de behov som konstaterats har antecknats i verksamhetsplanen för företagshälsovården.

Som företagshälsovård ersätts endast sådan första hjälpen-utbildning och första hjälpen-utrustning som har anknytning till arbetssäkerheten för arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande hos en arbetsgivare och för företagare själva. Ersättning kan inte fås för sådan utbildning i första hjälpen som ordnas t.ex. med tanke på kunders eller studerandes säkerhet eller för att ge yrkesbehörighet.

Första hjälpen-utrustning som berättigar till ersättning är t.ex.

• förbandsmaterial, plåster och utrustning för ögonsköljning
• första hjälpen-väskor, -förpackningar och -skåp inklusive sedvanligt innehåll och påfyllning.

Kostnader som berättigar till ersättning i samband med utbildning i första hjälpen är

• utbildarens arvoden
• nödvändiga kostnader för undervisningsmaterial och hyra för utrustning
• separat hyra som betalas för utbildningslokalen
• resekostnader för utbildaren och dem som deltar i utbildningen.

Ett villkor för ersättning är att den som ger utbildning i första hjälpen har någon av följande grundutbildningar:

• legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, det vill säga sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, tandläkare eller läkare
• yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning, det vill säga närvårdare (kompetensområdet för akutvård på grundnivå eller för sjukvård och omsorg), räddningsman, brandman-ambulansförare eller medikalvaktmästare-ambulansförare.

Dessutom krävs det alltid att utbildaren har den ytterligare utbildning som rekommenderas av FRK:s sakkunniggrupp för första hjälpen och hälsofrämjande verksamhet (pdf på finska, punainenristi.fi).

Kostnaderna för terminalglasögon eller andra personliga hjälpmedel och skyddsutrustning ersätts inte. De är anskaffningar som har anknytning till arbetarskydd och arbetssäkerhet.

Arbetsgivaren kan emellertid få ersättning för förebyggande verksamhet, t.ex. kontroll av arbetsstället som utförs av en fysioterapeut. Även synundersökning som utförs av en optiker berättigar till ersättning för företagshälsovård, om en yrkesutbildad person inom företagshälsovården har bedömt att undersökningen är nödvändig.

Vaccinationer som betalats av arbetsgivaren ersätts (ersättningsklass I) om de är nödvändiga för arbetet och skyddar arbetstagaren mot smittorisker i anslutning till arbetsuppgifterna. Också vaccinationer och ett internationellt vaccinationskort som är nödvändiga för arbetsresor ersätts. Behovet av vaccinationer ska grunda sig på den arbetsplatsutredning som gjorts av yrkesutbildade personer inom företagshälsovården. De vaccinationer som behövs för arbetet antecknas i verksamhetsplanen.

Kostnaderna för influensavaccinering av personalen inom socialvården och hälso- och sjukvården ersätts (ersättningsklass I) om personalen arbetar inom uppgifter i anslutning till vård och omvårdnad av infektionspatienter och infektionsbenägna patienter. Kostnader för influensavaccinering av personer som tillhör riskgrupper eller är gravida ersätts också, som kostnader för annan företagshälsovård (ersättningsklass II).

För vaccinpreparaten betalas ingen ersättning, om de är avgiftsfria för serviceproducenten.

Läs mer: Vaccinationer i arbetslivet (thl.fi)

Företagshälsovårdens uppgift är att ge information, råd och vägledning i frågor som gäller hälsan och säkerheten i arbetet och arbetstagarnas hälsa. Att ge information, råd och vägledning ingår i nästan alla former av företagshälsovård (t.ex. arbetsplatsbesök, hälsoundersökningar, sjukvårdsmottagning), men det görs också som separat verksamhet.

För att gruppverksamhet ska kunna ersättas krävs följande

• Yrkesutbildade personer inom företagshälsovården har utifrån de uppgifter som fåtts genom arbetsplatsutredningar, hälsoundersökningar och andra metoder inom företagshälsovården konstaterat att verksamheten är nödvändig.
• Verksamheten genomförs av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården. De yrkesutbildade personerna bör beakta kravet på tvärvetenskaplighet och multiprofessionalitet.
• Yrkesutbildade personer inom företagshälsovården väljer ut den grupp som behöver råd och vägledning. Gruppen väljs ut på basis av belastningsfaktorerna i arbetet samt arbetstagarens hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.
• Vid planeringen av innehållet och metoderna för vägledningen och rådgivningen beaktas arbetet, arbetsförhållandena, belastningsfaktorerna i arbetet samt arbetstagarens hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.
• Innehållet i gruppverksamheten, deltagarantalet och hur länge verksamheten pågår har bestämts på förhand.
• Verksamheten beskrivs i verksamhetsplanen för företagshälsovården eller i en bilaga till den.

FPA ersätter inte följande kostnader:

• kostnader för hobby- och rekreationsverksamhet (t.ex. gym, simning eller annan motion i grupp)
• kostnader för verksamhet för utveckling och organisering av arbetet (t.ex. arbetshandledning, utbildning som hänför sig till välbefinnande eller ledarskap, förändrings- eller chefsträning, allmänna föreläsningar för personalen, utvecklingsprojekt och utvecklingsprogram).

Moms

Om arbetsgivaren är momsskyldig kan arbetsgivaren dra av momsen i sin beskattning. Därför ersätts inte momsandelen. Den sökande ska alltså ange priserna utan moms i ansökan om ersättning för företagshälsovård.

Det ingår moms i exempelvis priserna på första hjälpen-utrustning och i kostnaderna för apparater, utrustning, tillbehör och inventarier på arbetsgivarens egen företagshälsovårdscentral. Om hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i företagshälsovården säljs som enskilda tjänster och inkluderar moms så är de momspliktiga tjänster också som en del av företagshälsovården.

Momsbeskattningen av företagshälsovårdstjänster bestäms på samma grunder som andra hälso- och sjukvårdstjänster. FPA tar inte ställning till om tjänsterna är momspliktiga eller inte.

Läs mer Momsbeskattning av hälso- och sjukvården (vero.fi)

Kalkylerad återbäring på 5 % till kommuner och välfärdsområden

Kommunarbetsgivare och välfärdsområdesarbetsgivare får från skattemyndigheten en kalkylerad återbäring på 5 % av kostnaderna för de tjänster som kommunen eller välfärdsområdet har köpt åt sin personal av en serviceproducent inom den privata hälso- och sjukvården. I ansökan om ersättning för företagshälsovårdskostnader ska kommunen eller välfärdsområdet dra av ett belopp som motsvarar återbäringen på 5 % från de kostnader som enligt skattemyndighetens anvisningar har varit befriade från moms. Läs om hur man anger återbäringen i ifyllningsanvisningen för blankett SV 98a TTHr, punkten Allmänt om sökande av ersättning.

Läs mer Anvisning om mervärdesbeskattning av kommuner och välfärdsområden (vero.fi)

Kostnader för ordnandet av företagshälsovård, också kalkylerade kostnader, ska kunna verifieras i arbetsgivarens bokföring. Olika slag av anteckningar och bilagor som gäller kostnader för företagshälsovård, såsom faktura-, kassa- och memorialverifikat, ska inkluderas i bokföringen.  

De kostnader och intäkter som anges i ansökan ska grunda sig på bokföringen för den räkenskapsperiod som arbetsgivaren söker ersättning för. En bokföringsperiod omfattar i allmänhet 12 månader. Bokföringsperioden kan dock vara kortare eller längre än det här när företaget inleder eller avslutar sin verksamhet eller om tidpunkten för bokslutet ändras.  En bokföringsperiod får omfatta högst 18 månader.

Arbetsgivaren ska avstämma kostnaderna i ersättningsansökan mot räkenskapsperiodens bokföring.  I bokföringen bestämmer bokföringsdagen för en faktura vilken räkenskapsperiod fakturan ska bokföras på. Om arbetsgivaren för att kunna göra avstämningen behöver en fakturaförteckning gällande räkenskapsperioden, kan arbetsgivaren begära en sådan av serviceproducenten. Arbetsgivaren och serviceproducenten ska tillsammans försäkra sig om att uppgifterna om kostnaderna och verksamheten antecknas i ansökan i enlighet med räkenskapsperiodens bokföring.  

Med en ansökan kan man endast söka ersättningar för kostnader för en arbetsgivare, dvs. för ett FO-nummer. Räkenskapsperioden upphör när företaget lägger ner sin verksamhet. En arbetsgivare ska söka ersättning för kostnaderna för företagshälsovård på normalt sätt hos FPA inom sex månader efter räkenskapsperiodens slut. Ersättning för kostnaderna för det företag som lagts ner söks alltså separat.

Om arbetsgivaren har flera verksamhetsställen väljer arbetsgivaren en lämplig producent av företagshälsovårdstjänster för varje verksamhetsställe. Alternativt kan en koordinerande tjänsteproducent med hjälp av underleverantörer producera de företagshälsovårdstjänster som avtalats med arbetsgivaren för alla verksamhetsställen.

Om ett enskilt verksamhetsställe har fler än en producent av företagshälsovårdstjänster kan det vara fråga om spridning av tjänsterna. Arbetsgivaren måste undvika att sprida ut tjänsterna på olika aktörer, eftersom det kan försämra tjänsternas kvalitet och uppföljning (se Handbok för tillämpning av lagen om företagshälsovård, SHM 2004:13).

Om producenten av företagshälsovårdstjänster saknar resurser i form av någon viss yrkesutbildad person eller någon viss sakkunnig som behövs inom företagshälsovården eller om resurserna är otillräckliga, kan tjänsteproducenten anlita en annan aktör för att ordna tjänsterna. Då måste den andra aktören ha rätt att producera tjänsterna i fråga enligt registret över tjänsteproducenter (Soteri).

Om en tjänsteproducent anlitar en annan aktör är det viktigt att på förhand komma överens om informationsgången mellan tjänsteproducenterna. På så sätt säkerställer man att företagshälsovården genomförs i enlighet med den gällande verksamhetsplanen. Den huvudsakliga tjänsteproducenten ska ändå fortsättningsvis ha helhetsansvaret för företagshälsovården. Till god praxis hör också att man skriftligen har kommit överens med arbetsgivarkunden om att man anlitar underleverantörer.

Arbetsgivaren kan köpa stödtjänster för företagshälsovården direkt av en privat tjänsteproducent. Sådana stödtjänster omfattar laboratorieundersökningar och bilddiagnostiska tjänster, kliniskfysiologiska undersökningar samt kliniskt neurofysiologiska undersökningar. FPA kan betala ersättning till arbetsgivaren för köpta stödtjänster om arbetstagaren har fått en remiss till undersökningarna av sin egen producent av företagshälsovårdstjänster. Köp av stödtjänster och omfattningen av de köpta stödtjänsterna ska antecknas i företagshälsovårdens handlingar.

Arbetsgivaren kan också direkt av en privat aktör skaffa sådana utbildningar i första hjälpen som företagshälsovården anser som nödvändiga. Läs mer under ”Ersätter FPA utrustning för första hjälpen som skaffats till arbetsplatsen och utbildning i första hjälpen?”

Om du enligt handikappservicelagen kan anställa en personlig assistent ska du också ordna företagshälsovård för assistenten.

När du söker ersättning för kostnaderna för företagshälsovården ska du ange din personbeteckning som arbetsgivarnummer. Se närmare anvisningar om ansökan (Arbetsgivare).

Om det är välfärdsområdet som har bekostat företagshälsovården för den personliga assistenten ska du uppge välfärdsområdets kontonummer i ansökan. Du kan underteckna ansökan själv eller ge välfärdsområdet en fullmakt att göra det. Din underskrift eller fullmakt ger FPA rätt att betala ersättningen till välfärdsområdets konto. Fullmakten behöver inte skickas till FPA.

Om du anställer en arbetstagare i ditt hushåll är du arbetsgivare. Använd ansökningsblanketten för arbetsgivare (Samarbetspartner) när du ansöker om ersättning för företagshälsovård. Ange din personbeteckning som arbetsgivarnummer. Ansökan omfattar ett kalenderår. Ansökningstiden är 6 månader från årsskiftet.

När ett hushåll fungerar som arbetsgivare är det skyldigt att ordna företagshälsovård för sin arbetstagare. Varje hushåll kan ingå ett eget avtal om företagshälsovård och göra upp en verksamhetsplan tillsammans med företagshälsovården. Om flera hushåll har anställt samma arbetstagare kan de ingå avtalet och göra upp verksamhetsplanen tillsammans. Då ska avtalet innehålla uppgifter om alla arbetsgivare och deras underskrifter.

Hushållet ansöker om ersättning för kostnaderna för företagshälsovård en gång om året. Ersättningen söks i efterhand per kalenderår. Ansökningstiden löper ut i slutet av juni. Eftersom ett hushåll inte har något FO-nummer anges i stället personbeteckningen för den som fungerar som arbetsgivare.

FPA kan betala in ersättning på ett konto som sköts av en namngiven kontaktperson om de andra hushållen ger fullmakt för detta.

Läs mer Hur man söker ersättning för företagshälsovård (Arbetsgivare)