Finansieringen av FPA
FPA:s verksamhet finansieras främst av staten. I finansieringen av förmånsfonderna deltar därtill löntagare, företagare, arbetsgivare, Sysselsättningsfonden, studerande, kommuner och landskapet Åland.
Förmånsfonderna är
- folkpensionsfonden,
- sjukförsäkringsfonden och
- allmänna fonden för social trygghet.
Finansieringen av den sociala trygghet som FPA har hand om fungerar enligt principen att kostnaderna för varje enskilt år finansieras med de intäkter som flyter in samma år.
Utöver förmånsfonderna har FPA en pensionsansvarsfond och en servicefond.
Pensionsansvarsfondens medel utgör täckning för pensionsansvaret för FPA:s personal. Personalens pensioner betalas med medel ur fonden. Med hjälp av fonden förbereder sig FPA på finansieringen av de pensioner som inom ramen för FPA:s pensionssystem ska betalas till personalen i framtiden och strävar samtidigt efter att jämna ut pensionsutgifterna för olika år. Fondens medel består av bidrag ur förmånsfonderna, de andelar av personalens pensionsavgifter som fonderas och avkastning av egendom.
Med hjälp av servicefonden sköts de finansierings-, bokförings- och betalningsuppgifter som FPA ansvarar för i och med genomförandet och upprätthållandet av Kanta-tjänsterna.
Finansieringen av förmånsfonderna
För utbetalningen av förmåner har FPA en folkpensionsfond, en sjukförsäkringsfond och en allmän fond för social trygghet. Med medel ur allmänna fonden finansieras de förmåner som inte omfattas av pensions- eller sjukförsäkringen.
Figuren nedan visar att finansieringen av FPA:s förmåner 2025 bestod av bl.a. kommunernas inbetalningar, arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter, försäkrades dagpennings- och sjukvårdspremier och arbetslöshetsförsäkringspremier.
Fonder
Ur folkpensionsfonden betalas förutom folkpension, garantipension och familjepension även barnförhöjning för pensionstagare, förmåner för personer med funktionsnedsättning, bostadsbidrag för pensionstagare och frontmannaförmåner. Dessutom betalas kostnaderna för utredning av arbetsförmågan ur folkpensionsfonden.
Staten finansierar alla kostnader för folkpensionsförsäkringen, men avkastningen på tillgångarna minskar statens inbetalningar till folkpensionsfonden till något under 100 % av kostnaderna. För att trygga likviditeten på årsnivå krävs det att folkpensionsfonden håller en viss miniminivå. Sedan 2010 har beloppet av folkpensionsfondens finansiella tillgångar efter avdrag för främmande kapital vid årets slut varit 3,5 % av det årliga sammanräknade beloppet av folkpensionerna och verksamhetskostnaderna.
Finansieringen av sjukförsäkringen indelas i arbetsinkomstförsäkring och sjukvårdsförsäkring.
Arbetsinkomstförsäkring
I arbetsinkomstförsäkringen ingår sjukdagpenningar, föräldradagpenningar och rehabiliteringspenningar samt familjeledighetsersättningar till arbetsgivare, ersättningar för ordnande av företagshälsovård och kostnader för semestrar under föräldradagpenningsperioder.
Arbetsinkomstförsäkringens huvudsakliga finansiärer är arbetsgivarna (arbetsgivares sjukförsäkringsavgift) samt löntagarna och företagarna (sjukförsäkringens dagpenningspremie). Staten finansierar den del av kostnaderna för till minimibeloppet utbetalda dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenningar som överstiger beloppet av dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenningar som beräknats utifrån årsinkomsten. Till statens finansieringsandel hör också en del av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård.
Finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen ändrades från början av 2025. Då föreskrevs gällande försäkringsavgifterna att 68 % av utgifterna (exklusive familjeledighetsersättning, företagares tilläggsfinansieringsandel och statens andel) ska finansieras med arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och 32 % med dagpenningspremier. Från och med 2025 finansierar staten inte längre någon andel av de sjuk- och föräldradagpenningar samt rehabiliteringspenningar som annars ska finansieras med försäkringsmedel. Sjukförsäkringsavgiften (utom den andel som består av familjeledighetsersättning) och dagpenningspremien ändras årligen lika mycket för att täcka finansieringsbehovet.
Sjukvårdsförsäkring
I sjukvårdsförsäkringen ingår läkemedelsersättningar som betalas av FPA, ersättningar för läkar- och tandläkararvoden, ersättningar för undersökning och vård, reseersättningar, rehabiliteringsutgifter (utom rehabiliteringspenningar), sjukvårdsersättningar som hör till grundtryggheten i lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkring samt EU-ersättningar för sjukvård.
Förmåns- och verksamhetskostnaderna för sjukvårdsförsäkringen finansieras av staten och de försäkrade. Från 2025 ändrades finansieringen av sjukvårdsförsäkringen så att staten finansierar 51,4 % av förmånerna och verksamhetskostnaderna (samt en andel av ersättningarna till EU-länder för sjukvårdsförmåner som erhållits utomlands) medan de försäkrade finansierar 48,6 %.
För finansieringen av sjukvårdsförsäkringen tas en sjukvårdspremie ut av alla försäkrade, dvs. löntagarna, företagarna samt pensions- och förmånstagarna. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie baserar sig på den beskattningsbara förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen. Årligen fastställs premierna så att förmånstagarna betalar en 0,39 procentenheter högre premie än löntagarna och företagarna.
Finansieringstillgångarna för sjukförsäkringen ska efter avdrag för främmande kapital och avsättningar uppgå till 8–12 % av sjukförsäkringens årliga utgiftssumma. Grunderna för arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter samt statens andel av sjukvårdsförsäkringen fastställs så att detta villkor uppfylls.