5 vanliga frågor om adhd och handikappbidrag
Kan man få handikappbidrag från FPA utifrån en adhd-diagnos? Vad lönar det sig att berätta i ansökan och hur påverkar eventuell läkemedelsbehandling bedömningen? Vi har sammanställt svar på fem vanliga frågor
Många funderar på vilka grunder FPA beviljar handikappbidrag till sökande som har diagnostiserats med adhd. Det är alltid den sökandes individuella situation som är avgörande när handikappbidrag beviljas, men vissa frågor återkommer i kundernas kontakter.
Nej.
Det räcker inte med enbart en diagnos när FPA avgör rätten till handikappbidrag. I bedömningen granskas hur det att personen har adhd påverkar hens vardag och funktionsförmåga.
Om det är fråga om ett barn bedömer man om hen behöver mer vård, omsorg eller rehabilitering än andra barn i samma ålder. I fråga om en vuxen person beaktas eventuell nedsättning av funktionsförmågan, olägenheter som förorsakas av adhd samt behovet av hjälp och handledning i vardagen.
Samma diagnos kan påverka olika människors liv på mycket olika sätt. En del kan behöva mycket stöd och handledning i vardagen, medan en del klarar av vardagen rätt självständigt. Rätten till handikappbidrag bedöms utifrån hur adhd-diagnosen påverkar personens vardag eller vardagen hos den närstående som tar hand om personen.
Det lönar sig att så konkret som möjligt beskriva hur adhd-diagnosen syns i vardagen hemma, på daghemmet, i skolan, i studierna eller i arbetet.
Om du ansöker om handikappbidrag för ett barn ska du till exempel berätta om huruvida barnet på grund av sin adhd behöver mer hjälp, handledning eller uppsikt än vanligt jämfört med andra barn i samma ålder. Berätta också om barnet behöver flera påminnelser än vanligt, om hen behöver lugnas ner mer än vanligt eller om hen behöver mer stöd än vanligt i sociala situationer. Beskriv situationer i olika vardagsmiljöer. Berätta till exempel hur barnet klarar av att klä på sig, tvätta sig, äta, göra sina läxor eller hålla dagsrytmen.
Om du ansöker om handikappbidrag för vuxna ska du till exempel beskriva om du har svårigheter med att komma ihåg saker och med tidshanteringen, med att ta mediciner eller med att påbörja och slutföra saker, samt huruvida du har behov av att en annan person handleder dig eller påminner dig om saker.
Det viktigaste är att beskriva konkreta situationer i vardagen. Enbart en diagnos ger inte tillräckligt med information om hur personens adhd påverkar vardagen eller hur mycket den orsakar behov av hjälp, handledning eller annat stöd.
Läkemedelsbehandling är inte en förutsättning för att handikappbidrag ska beviljas.
Vid prövning av handikappbidrag beaktas personens helhetssituation. I prövningen granskas till exempel funktionsförmågan, behovet av stöd i vardagen, vården och rehabiliteringen samt hur adhd påverkar vardagen.
Hos vissa personer lindrar läkemedelsbehandling symtomen betydligt. Andra däremot upplever fortfarande många symtom trots behandlingen. Därför granskas också läkemedelsbehandlingens inverkan som en del av personens helhetssituation.
Adhd ska dock behandlas på det sätt som man kommit överens om med hälso- och sjukvården. På så sätt kan man bedöma personens situation och funktionsförmåga på ett så tillförlitligt sätt som möjligt.
Det lönar sig att i ansökan redogöra för den vård och rehabilitering som du eller barnet får samt för hur dessa påverkar vardagen. Du kan också beskriva de utmaningar i vardagen som du eller barnet fortfarande har trots vård eller rehabilitering.
Ja, det kan man.
Bra betyg eller det att man arbetar avgör inte i sig rätten till handikappbidrag. FPA beaktar också hur adhd påverkar funktionsförmågan, vardagen och behovet av stöd.
Barnet kan till exempel klara sig bra i skolan men behöva ständiga påminnelser, mycket stöd av en vuxen för att göra läxorna, mer hjälp än vanligt med att hålla dagsrytmen eller stöd i sociala situationer.
På motsvarande sätt kan en vuxen arbeta eller studera även om det krävs olika slags stödåtgärder i vardagen. Någon kan behöva handledning eller påminnelser av en annan person, medan en annan kan utnyttja till exempel påminnelser, larm, kalendrar eller andra arrangemang som stöder vardagen.
Skolframgång eller arbete är en del av helheten, men dessa berättar inte i sig om vilka effekter adhd har på personens vardag.
Även om adhd-diagnosen inte ändras kan dess inverkan på funktionsförmågan och vardagen förändras. Till exempel kan vård, rehabilitering, olika livssituationer och stödåtgärder inverka på hur en person klarar av vardagen.
Utöver ansökan behöver FPA en aktuell medicinsk utredning om den sökandes hälsotillstånd och funktionsförmåga. Med hjälp av ett aktuellt utlåtande eller annan utredning kan man bedöma hur adhd inverkar på personens situation när hen ansöker om handikappbidrag.
Ett läkarutlåtande beskriver dock inte i sig den sökandes vardag. Det lönar sig att i ansökan konkret redogöra för hur adhd påverkar till exempel de dagliga aktiviteterna, studierna eller arbetet samt hurdan hjälp eller handledning eller hurdana andra stödåtgärder personen behöver.